Den hannoveranska viltspårhunden är en medelstor och kraftfull hund. Den anses ha ett typiskt allvarligt ansiktsuttryck genom sina klara och mörka ögon samt den lätt rynkade pannan. Rasen har även en typisk färg som är en hjortröd men kan variera från ljusare till mörkare. De är duktiga eftersökshundar på klövvilt men det ligger också mycket träning bakom deras skicklighet. Det är en stabil och lugn hund som är fäst vid sin ägare men kan vara reserverad mot främmande personer.
Fakta om hannoveransk viltspårhund
Historia
Hannoveransk viltspårhund kommer från Tyskland där rasnamnet är hannoverscher schweisshund. Rasen har ett nästintill oförändrat ursprung. Den härstammar från en hund som fanns under den tidiga medeltiden och som hette ledhund. Ledhund kommer från tyskans leithund. Ledhunden var en hund av bracktyp som spårade vilt och var förd i lina. Ledhundarna hade en mycket stor betydelse för folket.
När skjutvapen började användas i jakt under talet förändrades metoderna för att få tag i det skadade eller dödade viltet. Man var då i behov av en hund för eftersök på skadeskjutet vilt. Eftersom ledhunden hade bra förutsättningar för detta kom den att utvecklas till tysk
Eftersök
Eftersök &#; ett nödvändigt ont
Som jägare är grundregeln att vilt som skadats vid jakt ska återfinnas och jägaren ska vidta de åtgärder som behövs för att söka upp och avliva viltet. Detta gäller oavsett vilket djur det handlar om. För våra klövviltsarter och de stora rovdjuren finns dock en tilläggsregel som säger att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från skottet. Här måste jägarna naturligtvis använda en hög etik så att hunden har de förutsättningar som krävs för den viltart man jagar.
Även vid jakt efter fågel gäller i vissa fall krav på att en hund ska finnas tillgänglig. Med vissa undantag i samband med jakt på snö, från båt eller vid havskust med hjälp av vettar ska alltid en hund som kan apportera eller markera nerskjuten fågel medföras.
Det är alltid jägaren som skjutit på viltet som bär ansvaret för att ett eftersök genomförs. Det är viktigt att man, vid eftersök, inte har prestige utan hela tiden arbetar för att eftersöket ska kunna lösas så snart som möjligt.
Så lyckas du med eftersöket
Inslag från Jägareförbundets eftersöksutbildning.
En älg är påskjuten. Skytten tror älgen är träffad. Det är sent på eftermiddagen.
Det är nu det gäller att ha tillgång till ett bra eftersöksekipage.
– Det viktigaste hjälpmedlet vi har i samband med ett eftersök är hunden, säger Kurt Lundgren, erfaren eftersöksjägare och kursledare från Altervattnet i Norrbotten.
Vi träffar honom i samband med den praktiska delen av Jägareförbundets eftersöksutbildning. Kurshelgen för nio jägare arrangeras tillsammans med Pajala jaktvårdskrets i Kainulasjärvi. Tillsammans med jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg ser Kurt Lundgren till att kursdeltagarna får så mycket praktisk kunskap som möjligt om eftersök.
Praktiska delar
Kursen börjar först med att deltagarna får läsa den webbaserade teoridelen hemma. Därefter hålls en två dagar lång praktisk kurs där deltagarna får lära sig lägga spår och spåra med sina hundar, skytte i snabba situationer och skottplatsundersökning.
Kurt Lundgren lägger stort fokus på hunden och de praktiska momenten under utbildningen.
– Jägaren får räkna med att lägga ner mycket jobb för att få fram en bra hund. Jag brukar säga att man
Eftersök
Eftersök och viltspår
Det är varje jägares ansvar att se till så att viltet inte orsakas onödigt lidande. Vid misstanke om att ett vilt är icke dödligt skadat, så bör eftersöksjägare kallas till platsen så snart som möjligt. Det är dessutom lag på att alltid kunna ha en eftersöksjägare på plats inom två timmar, vid all typ av jakt.
Vad är eftersök?
Ett eftersök inleds i regel av en eftersöksjägare med spårhund som är tränad för just eftersök. I de fall då jägaren jagar med egen hund brukar denna ofta fungera som eftersökshund. Hunden spårar med vittring av det skadade djuret och ställer sedan djuret så att eftersöksjägaren kan komma till skott. En del eftersökshundar kan även själva avsluta lidandet på det skadade viltet, då ofta på småvilt.
En del djur kan springa ganska långt, upp till meter efter en dödlig träff och ofta finner eftersöksjägaren djuret en bit bort. Men i de fall då det är oklart om djuret ligger eller ej, så skall eftersök alltid påbörjas så snart som möjligt.
Skottplatsundersökning
Skottplatsundersökning är det första som utförs vid ett eftersök. Jägaren pekar då ut vart djuret blev påskjutet, eller skadat och i vilken riktni
.