Respiratorbehandling
Respiratorbehandling
Patienter, som på grund av lungsjukdom eller annan skada på lungorna inte kan andas tillfredsställande, kan behandlas med hjälp av en respirator som ventilerar lungorna. Respiratorn beskrivs ofta som en ventilator. Andningen sker invasivt via ett slutet slangsystem med ett reglerat och kontrollerat tryck och flöde i luftvägarna. Ventilatorn levererar en förinställd tidalvolym eller minutvolym under en förinställd inspirationstid och vid en förinställd andningsfrekvens. Patienten är i regel oralt intuberad men kan även vara nasalt intuberad eller ansluten via en trakealkanyl i ett tracheostoma.
Normal spontanandning sker fysiologiskt med hjälp av undertryck i luftvägarna, luften sugs in i lungorna av andningsmuskulaturen medan i respiratorgenererad ventilation blåses luft in i lungorna under övertryck. Ventilatorns tryckluft genereras mekaniskt av en kompressor som normalt finns på baksidan av andningssystemet. Ett system av precisionsventiler kontrollerar sedan gastrycket och gasflödet till patienten som regleras av användaren digitalt eller analogt i olika andningsmetoder. Varierande andningsmetoder beskrivs ofta som &#;ventilatorns
Patienter med lång respiratortid tog upp stor del av Iva-resurser
Avhandling. Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning (Iva) är ofta en nödvändig behandling, men samtidigt förenad med stora risker och komplikationer. Längre vårdtid i respirator innebär ökad risk för komplikationer och mortalitet; patienterna är dessutom ofta äldre och har flera sjukdomar sedan tidigare. Avvecklingen av respiratorn är vanligtvis okomplicerad, men för patienter med längre vårdtider än en vecka kan den så kallade urträningsprocessen bli komplicerad. Standardiserade rutiner kan vara svåra att tillämpa, och vården behöver ofta individualiseras, vilket ställer stora krav på vårdteamets kompetens. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att det är viktigt att minska tiden i respirator, då stora resurser används och vården kan förbättras. Avhandlingens övergripande syfte var att identifiera patientgruppen på Iva (≥ 18 år) med respiratorvård ≥ 7 dygn, vårdrutiner samt möjligheten att individualisera en långsiktig urträningsprocess. Avhandlingen bygger på patientregisterdata från Svenska intensivvårdsregistret (n = 1 ), enkäter till svenska Iva (n = 77) och djupintervjuer med intensivvårdssj
Läkaren förklarar: Så är det att ligga i respirator
Vissa av dem som drabbas av covid blir så svårt sjuka att de inte längre klarar av att andas själva. Då behöver man vårdas i en respirator. Men vad innebär det egentligen – och klarar alla av den tuffa behandlingen? Vi har pratat med narkos- och intensivvårdsläkaren Pär Åstrand, som är verksam i Torsby i region Värmland.
Covid kan sätta sig både i de övre och nedre luftvägarna och orsaka en svår andnöd. I värsta fall kan man drabbas av ARDS, acute respiratory distress syndrome. Det kallas ibland även för chocklunga och är ett livshotande tillstånd med syresättningssvårigheter och vätska i lungorna. Ofta behandlas den drabbade i en respirator som blåser ner luft i lungorna. Man anpassar syrgasinnehåll, luftvolym och med vilket tryck luften blåses ned efter varje patient.
Coviddrabbade behandlas ovanligt länge i respirator
– Respiratorbehandling innebär att maskinen tar över andningen delvis eller helt och hållet. Behandlingen kan se ut på flera sätt, säger Pär Åstrand. Det kan till exempel vara en så kallad icke invasiv behandling, då man har en mask över ansiktet som stöder andningen.
Han berättar att behandli
Viktigt att korta vårdtiden i respirator
Att försöka minska patienters vårdtider i respirator kan både skona patienterna och frigöra viktiga resurser inom intensivvården. Forskare har undersökt hur det kan gå till.
Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning är ofta nödvändigt för att upprätthålla liv, och längre vårdtider ökar riskerna för svåra komplikationer och ökad dödlighet.
Avvecklingen av respiratorn för att kunna andas själv är vanligtvis okomplicerad men vid vårdtider över en vecka kan den så kallade urträningen ur respirator bli komplicerad. Urträningen kräver individuella strategier som ställer höga krav på specialistutbildade sjuksköterskor och vårdteamets kompetens.
Carl-Johan Cederwall, intensivvårdssjuksköterska och doktorand vid Göteborgs universitet har undersökt vården av vuxna patienter som kräver längre vårdtider än sju dygn i respirator, och därmed längre urträningstid.
Ofta män och multis
.