Kranskärl
Kranskärl är blodkärl på hjärtat som är ansvariga för att försörja hjärtmuskeln med närings- och syreriktblod och att föra närings- och syrefattigt blod bort från hjärtmuskeln. Kranskärlen utgörs av artärer som kommer från aorta, samt vener som mynnar i koronarsinus mellan nedre hålvenen och högra atrioventrikulära öppningen.
Strax efter att aorta lämnat hjärtat, det vill säga precis ovanför aortaklaffen, finns en utvidgning, aortasinus, som ger ifrån sig höger och vänster kranskärl.
Kunskap om hur hjärtats olika kranskärl försörjer hjärtats olika väggar är viktigt för att förstå etiologin vid kranskärlsförträngningar, exempelvis orsakade av embolier, samt hur dessa kommer yttra sig vid olika diagnosmetoder som EKG eller auskultation.
Ett sätt att undersöka koronarkärlens funktion är en kranskärlsröntgen, där man sprutar in kontrastvätska i kranskärlen med hjälp av en kateter. Kontrastvätskan syns på röntgen, på så vis kan man åskådliggöra kranskärlens perfusion och hitta eventuella förträngningar, som man sedan kan behandla med ballongvidgning av det förträngda kärlet.
Höger kranskärl
Höger kranskärl (arteria coronaria
Hitta en läkare Boka tid Blod tillförs hjärtat av dess eget kärlsystem, kallat kranskärlscirkulation På spanska Hjärtmuskeln, som alla andra organ eller vävnader i din kropp, behöver syrerikt blod för att överleva. Blod tillförs hjärtat av dess eget kärlsystem, kallat kranskärlscirkulation. Aortan (den huvudsakliga blodleverantören till kroppen) förgrenar sig till två huvudkärl för kranskärl (även kallade artärer). Dessa kranskärl förgrenar sig till mindre artärer, som levererar syrerikt blod till hela hjärtmuskeln. Den högra kransartären förser huvudsakligen med blod till höger sida av hjärtat. Den högra sidan av hjärtat är mindre eftersom det bara pumpar blod till lungorna. Den vänstra kransartären, som förgrenar sig in i den vänstra främre nedåtgående artären och den cirkumflexa artären, förser hjärtats vänstra sida. Den vänstra sidan av hjärtat är större och mer muskulös eftersom den pumpar blod till resten av kroppen. Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna för att drabbas. Det visar den stora internationella studien Interheart som presenterades vid en europeisk hjärtkonferens hösten En av de dominerande riskfaktorerna för hjärtinfarkt som nämns i Interheart-studien är det globalt växande problemet med övervikt. Under många år har läkare världen över larmat om fetmaepidemin bland västvärldens vuxna men trots varningarna blir fetma allt vanligare. Fetma är inte bara ett av de största hoten mot hälsan hos västvärldens vuxna befolkning utan övervikten kryper också ner i åldrarna. Enligt WHO är vart tionde barn i världen överviktigt. I fetmans fotspår kommer också andra sjukdomar och typ 2-diabetes, det som tidigare kallades åldersdiabetes, drabbar numera även barn och unga. Ett samlingsbegrepp för denna välfärdssjukdom är det metabola syndromet. Inom medicinen används beteckningen syndrom när flera olika aspekter av en underliggande sjukdom förekommer hos en och samma person. Det metabola syndromet handlar om kopplingen mellan
Uppdaterad den 1 februari Artärer är kärl som för bort blod från hjärtat . Kransartärerna är de första blodkärlen som förgrenar sig från den uppåtgående aortan . Aorta är den största artären i kroppen. Det transporterar och distribuerar syrerikt blod till alla artärer. Kransartärerna sträcker sig från aortan till hjärtväggarna och levererar blod till hjärtats förmak , ventriklar och septum. Kransartärerna förser hjärtmuskeln med syresatt och näringsfyllt blod. Det finns två huvudsakliga kranskärl: höger kransartär och vänster kransartär . Andra artärer avviker från dessa två huvudartärer och sträcker sig till hjärtats apex (nedre delen). Några av de artärer som sträcker sig från de viktigaste kransartärerna inkluderar: I kroppen har vi många olika typer av blodkärl som förser kroppens vävnader med blod. De olika kärlen finns på olika ställen i kroppen och ser lite olika ut. Blodkärlen vi har är artärer, arterioler, kapillärer, venoler och vener. Artärerna är de blodkärl som utgår från hjärtat. De leder det syrefattiga blodet från hjärtat till lungorna, samt det syrerika blodet från hjärtat och ut i kroppen. Dessa kärl är de som tar emot blodet först och utsätts för det högsta trycket. Artärerna är elastiska vilket gör att de vidgar sig när hjärtat kontraheras och pumpar ut blod, och när hjärtat slappnar av kommer artärerna passivt dra ihop sig. När artärerna delar upp sig i mindre och mindre grenar säger man att de först blir till tunna artärer. När de tunna artärerna blir ännu tunnare kallas de för arterioler. Arteriolerna övergår sedan till kapillärer. Man kan säga att arterioler är väldigt tunna artärer. Den tunnaste typen av blodkärl kallas för kapillärer. Dessa finns överallt, även längst ut i huden, och är uppbyggda av endotelceller. Näringsutbytet mellan vävnaden och blodet sker i kapillärerna. Eftersom det finns så extre
Kranskärl
Kranskärlscirkulation
Relaterade länkar
Kärlkramp
Övervikt och diabetes
Metabola syndromet
Kranskärl och hjärtsjukdomar
Kranskärl
Kranskärlsfunktion
Grenar
Blodkärl i kroppen
Artärer
Arterioler
Kapillärer