VÄRLDENS REGNSKOGAR
WWF Magasin
Världens regnskogar löper som ett grönt bälte runt jorden. Ett bälte med stora hack, som krymper förfärande fort. Men fortfarande har vi väldiga regnskogar kvar, med ofattbara mängder djur o växter. I det här numret av WWF Magasin vandrar vi in i de tre största, Amazonas, Kongobäckenet och i tropiska Asien. Vi visar också varför hållbart brukande är nödvändigt om vi ska kunna rädda jordens gröna bälte.
VÄRME OCH FUKT – så kan grunden för vår planets enorma gröna bälte mycket enkelt beskrivas. Klimatet är jämnt, temperaturen i en tropisk regnskog går inte under 18–20 grader någon gång under året eller dygnet. Ofta är det mycket varmare, kanske 30–35 grader.
Det regnar ofta och regelbundet och mycket. Årsnederbörden kan ligga på 2 – ibland hela 12 mm, att jämföra med de ungefär mm nederbörd om året vi får här i Sverige. Värmen och fukten skapar extrem livskraft. Regnskogarna är jordens mest artrika miljöer, enligt vissa forskare hittar vi minst hälften av jordens alla landlevande arter just i regnskogen. Det anses fortfarande finnas miljontals väx-ter, insekter och mikroorganismer som ännu inte upptäckts.
De tropiska regnskogarna
Australia
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Canberra |
| Etniska grupper: | Engelska 25,9%, australiensiska 25,4%, irländska 7,5%, skotska 6,4%, italienska 3,3%, tyska 3,2%, kinesiska 3,1%, indiska 1,4%, grekiska 1,4%, holländska 1,2%, övriga 15,8% (inkluderar australiensiska aboriginer, 5%), ospecificerad 5,4% () |
| Språk: | Engelska, kinesiska, italienska, grekiska, arabiska, vietnamesiska och andra språk |
| Religion: | Katoliker 25,8 %, angelikaner 18,7 %, Uniting Church 5,7 %, presbyterianer och reformerade 3 %, ortodoxa kristna 2,7 %, andra kristna 7,9 %, buddhister 2,1 %, muslimer 1,7 %, andra/ingen/ospecificerad 32,4 % () |
| Befolkningsantal: | 26 () |
| Statsskick: | Federal Konstitutionell Monarki |
| Area: | 7 km2 |
| Myntenhet: | Australisk dollar |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 62 PPP$ |
| Nationaldag: | 26 januari |
Geografi
De första människorna kom till Australien från Sydostasien för över 40 år sedan. Urbefolkningen levde i flera hundra stammar och hade över olika språk. När européerna upptäckte landet levde urbefolkningen som jägare, fiskare och samlare. Människor som befann sig i Australien när européerna kom var ojämnt fördelade på cirk
Tjädern och skogsbruket – hur går det ihop?
Hur går det egentligen för tjädern i Sverige? SLU Artdatabanken bedömde i rödlistan att tjädern är &#;livskraftig&#; och att det inte finns några &#;tecken på betydande populationsförändring&#;. Stammen bedöms ha varit stabil i Sverige de senaste 15 åren, även om arten &#;på lite längre sikt minskat i Götaland och södra Svealand&#;.
I Norden förekom tjädern tidigare i en rikedom som vi numera knappast kan göra oss en föreställning om.
I en rapport från Naturvårdsverket i september kan man läsa att tjädern &#;med några undantag, har en stabil eller ökande populationsutveckling i Sverige&#;. Det anses att tjädern även kan leka (en viktig del av reproduktionen) i ungskog, vilket rapportförfattarna menar &#;nyanserar bilden av skogsbrukets inverkan&#;.
– Kalhyggen och etableringen av vindkraftverk kan dock försämra tjäderns livsmiljöer genom habitatfragmentering och minskad tillgång till skyddande vegetation, skriver myndigheten vidare.
Annons
Mona HansErs, enhetschef på enheten för Viltanalys på Naturvårdsverket och ansvarig för rapporten:
– Sammanfattningsvis från rapporten kan man väl förenklat säga att skog
Författaren som vill lära ut hur en riktig skog ser ut
Anne Sverdrup-Thygeson är inne i en intensiv period. Hon har precis anlänt med nattåget från Umeå där hon dagen innan höll två föredrag. Innan dess har föredragen, intervjuerna och bokpresentationerna avlöst varandra i Norge efter att hennes bok &#;Skogen&#; släppts där. Den har nominerats till både Brageprisen och bokhandlerprisen och dessutom vann hon Akademikerprisen i grannlandet.
Nu ska boken &#;Skogen&#; lanseras i Sverige och hon bör inte vara speciellt okänd för den svenska publiken. Böckerna &#;Insekternas planet&#; () och &#;På naturens axlar&#; () har uppmärksammats i naturkretsar och många har förhoppningsvis hört hennes sommarprat I september utsågs hon också till skoglig hedersdoktor vid SLU:s skogsvetenskapliga fakultet.
Annons
Tog ställning för naturen
För två år sedan var Anne Sverdrup-Thygeson även i hetluften efter att ha deltagit i en debattartikel som uppmanade norrmännen att tänka på naturen när de röstar. Ett ställningstagande för en biolog och skogsforskare som kan tyckas självklart, men som väckte en del uppmärksamhet och kritik just då. Det skulle dock visa sig att kritiken gick öv
.