Världen utifrån en behaviorismens syn

Teorier bakom beteendepsykologi och inlärningspsykologi.

Behaviorismen är en psykologisk inriktning som uppstod i början av talet lanserad av amerikanen John B. Watson, men som blivit allra mest förknippad med B. F. Skinner. Det är ett psykologiskt perspektiv som gäller studiet av det yttre beteendet där miljön och inte arvet sätts i fokus. Inom psykiatrin tillämpas dess teorier i form av beteendeterapi eller beteendeanalys.

Miljön avgör individens egenskaper och beteende

Enligt ett behavioristiskt synsätt är människan från början inte predestinerad av biologiska faktorer i någon högre grad (somliga behaviorister inom den radikala inriktningen tillbakavisar helt det biologiska inflytandet), utan kommer förlänas egenskaper genom sina erfarenheter och påverkan från omgivningen.

När det gäller vad som styr beteenden ur ett inlärningsperspektiv finns i grunden en erfarenhetsbaserad delning:

• Belöningar. Positiva erfarenheter kommer leda till att vi upprepar handlingen  
• Bestraffni

  Allt om Behaviorism

  Vad är behaviorism?

  Behaviorism är en riktning inom psykologin som undersöker beteende som en objektiv och observerbar företeelse. Teorin fokuserar framför allt på hur beteenden formas och förändras genom inlärning, och det vetenskapliga studiet av dessa mekanismer utgör kärnan i behaviorismen. Rörelsen började växa fram i början av talet och fick snabbt spridning, särskilt i USA, där den kom att revolutionera såväl psykologisk forskning som undervisningsmetoder och klinisk behandling.

  Ursprung och historisk kontext

  Ordet ”behaviorism” har sitt ursprung i det engelska ordet för beteende, ”behaviour” (eller ”behavior” på amerikansk engelska). Det formulerades som en psykologisk inriktning av John B. Watson, vars uppsats ”Psykologin som en behaviorist ser den” publicerades år Watson ansåg att psykologin borde begränsa sig till studiet av observerbart beteende istället för subjektiva fenomen som tankar och känslor, eftersom de senare inte kunde granskas vetenskapligt.

  Behaviorismens rötter kan spåras till tidigare forskningar, däribland:

  • Ivan Pavlovs klassiska betingning: Pavlov visade att reflexmässiga beteenden, exempelvis salivavsöndring hos hundar,

    Behaviorism

    Behaviorism är en vetenskaplig psykologisk inriktning med fokus på beteende och inlärning. En variant lanserades av John Watson år

    Grunddrag och varianter

    Behaviorismen har flera olika ursprung, och nedan listas fem av de vanligaste. Alla har rötterna i det tidiga talets filosofiska/vetenskapliga strömningar.^[1]

    • utvecklingsbiologi, där människan räknas som en djurart.
    • materialismen såsom en filosofisk riktning. Där betraktas medvetandet och psyket som elektrofysiologiska processer i alla djurs (inklusive människans) nervsystem.
    • positivism och empirism – teorier inriktade på att allt vetande och forskning ska ha bas i observationer och mätningar, och att de ska kunna kvantifieras.
    • statistiken såsom en vetenskap / vetenskaplig metod. Denna ska kunna fungera som ett hjälpmedel i hanteringen av fenomen och förlopp som sker med en viss frekvens (sannolikhet).
    • "scientifiering" av hela samhället, både i näringslivet och det offentliga. Denna strömning var särskilt framträdande under perioden –80, och då var målet att skapa ett idealsamhälle, där forskningen och utvecklingen (FoU) var politiskt styrd.

    Enligt behaviorismen b

    Inom psykologin finns det olika perspektiv. Det finns det biologiska, psykodynamiska, humanistiska, kognitiva, sociokulturella och behavioristiska perspektivet. Varje perspektiv försöker förklara människans psyke, man beskriver samma sak men utgår från olika synvinklar.

    Alla perspektiven har sina fördelar men är även begränsade utifrån sitt synsätt. För att få en helhetsbild av människan måste man se människan ur flera olika vinklar.

    Dessa perspektiv inom psykologin beskriver människan på olika sätt, de försöker alla ge en separat bild på hur man kan förklara mänskliga beteenden.

    Man har mest troligtvis i sitt liv stött på något av perspektiven medvetet eller omedvetet. De olika psykologiska perspektiven har olika psykologiska behandlingar för att hjälpa människan. Psykoterapi är exempelvis en behandling inom det psykodynamiska perspektivet. När man pratar om behandlingar så utgår alla behandlingar från sitt eget perspektiv eller så blandar det in relevanta delar.

    Det behavioristiska perspektivet menar att psykologin är en beteendelära.  Behaviorister menar att individer formas av omgivningen. Behaviorismen och det behavioristiska perspektivet fokuserar väldigt mycket p

    Miljön vi befinner oss i består av en mängd regelbundheter (solen går upp varje morgon, på hösten färgas löven på träden), alla organismer sniglar likväl som människor anpassar sig efter dessa. Behaviorister fokuserar just på hur individer formas av omgivningen. De menar att vi lär oss vad vi kan förvänta oss av en viss situation och hur vi ska bete oss, vi blir betingade. Ofta har den nyfödda människan jämförts med ett oskrivet papper där miljön och de personliga erfarenheterna under livets gång fyller individen med text och innehåll. Det behavioristerna sedan tittar på är observerbara beteenden, alla spekulationer om känslotillstånd, inre upplevelser mm undviks eftersom de inte går att observera eller kontrollera i ett laboratorie.

    Man kan säga att inlärning är en process där individen anpassar sig efter omständigheterna i miljön. Behavioristerna har därför alltid intresserat sig för hur människor lär sig. Främst brukar de tala om fyra olika inlärningssätt: habituering, klassisk betingning, operant betingning och social inlärning.

    Fördelar med perspektivet

    Om psykologin skall tas på allvar som en vetenskap är det av största vikt att man fokuserar på mätbara beteend