Cirkulationsfysiologi
Cirkulationsfysiologi är läran om cirkulationsorganens funktion. Den har tre grundprinciper:
- Blodflödet i alla vävnader är nästan alltid kontrollerat till att stå i proportion till den vävnadens metabola behov. Vissa vävnader kan öka sitt metabola behov gånger vid hög aktivitet, medan hjärtat bara kan öka sin hjärtminutvolym gånger. Därför kommer det inte vara möjligt att öka blodflödet i alla vävnader vid ökat aktivitet, utan blodflödet måste istället styras till de vävnader som behöver blodet mest.
- Hjärtminutvolymen är densamma som summan av allt blodflöde genom vävnaderna. Öppnas många blodkärl kommer hjärtat att öka hjärtminutvolymen för att kompensera för det ökade blodflödet. Hjärtat fungerar alltså automatiskt; ett stort inflöde kommer generera ett stort utflöde. Dock får hjärtat även hjälp från olika nervsignaler för att reglera mängden blod som pumpas ut.
- Artärtryckets reglering är oberoende av både lokalt blodflöde och hjärtminutvolymen. Blodtryckets reglering är av största vikt för att upprätthålla homeostas, och kroppen har olika regleringssystem för att kompensera blodtrycksförändringar, från mycket kortsiktiga till väldigt lång
Venösa ödem och lymfsystemet &#; ben
Kronisk venös insufficiens (Chronic venous insufficiency, CVI) för med sig en ökning av vätska vävnaderna. CVI är vanligast förekommande i benen, men kan även förekomma i en arm till exempel efter en bröstcanceroperation. (Se nr ) Obehandlad venös insufficiens är början på en ond cirkel och startar en kedja av negativa reaktioner vilket till slut kan resultera i lymfödem.
Grundfakta
Artärer leder från hjärtat och förser kroppens alla delar med näring som filtreras ut i vävnaderna kring cellerna. Lymfsystemet ska sedan returnera all denna vätska till hjärtat. De blodkärl som leder tillbaka till hjärtat kallas vener. Om flödet i en ven av någon orsak blir trögare, filtreras mer vätska än normalt ut i vävnaderna. Då uppstår en svullnad som vi kallar venöst ödem.
Vad händer vid venöst ödem i ett ben?
Grundorsaken till ett venöst ödem är oftast en blodpropp i en ven i ett ben (ventrombos). Orsaken kan även vara en ärftlig svaghet i venerna eller också bero på att man suttit eller stått stilla länge och inte rört benen. Venerna försvagas också med tilltagande ålder. Vid försämrat blodflöde i venerna höjs trycket mot kärlväggarna. Vener
Venous return
Venous return is the rate of blood flow back to the heart. It normally limits cardiac output.
Superposition of the cardiac function curve and venous return curve is used in one hemodynamic model.[1]
Physiology
[edit]Venous return (VR) is the flow of blood back to the heart. Under steady-state conditions, venous return must equal cardiac output (Q), when averaged over time because the cardiovascular system is essentially a closed loop. Otherwise, blood would accumulate in either the systemic or pulmonary circulations. Although cardiac output and venous return are interdependent, each can be independently regulated.
The circulatory system is made up of two circulations (pulmonary and systemic) situated in series between the right ventricle (RV) and left ventricle (LV). Balance is achieved, in large part, by the Frank–Starling mechanism. For example, if systemic venous return is suddenly increased (e.g., changing from upright to supine position), right ventricular preload increases leading to an increase in stroke volume and pulmonary blood flow. The left ventricle experiences an increase in pulmonary venous return, which in turn increases left
Ven&#;st thoraxapertursyndrom (vTOS)
Allmän information om Venös TOS (vTOS)
Venös TOS (vTOS) innebär en kompression av den djupa armvenen (vena subklavia) mellan nyckelbenet och första revbenet, som orsakar en trombos (blodpropp) i venen. Blodproppen leder till att återflödet blockeras. Trombosen startar i den del av venen som skadats på grund av upprepad åtklämning mellan nyckelbenet och första revbenet under lång tid. När kroppen försöker läka detta bildas ärrvävnad omkring venen samtidigt som den normalt tunna väggen i själva venen förtjockas. Resultatet blir en försnävning (stenos) av venen. Allt detta leder till att en trombos så småningom bildas.
Venöst thoraxapertursyndrom är ett relativt ovanligt tillstånd, men sannolikt den vanligaste kärlsjukdomen hos unga personer som utövar idrott.
Med tidig diagnos, rätt behandling i akutskedet, och snabb remiss för definitiv kirurgi, kan de flesta personer – även idrottare på tävlingsnivå – bli återställda inom n&ar
Översikt
Arteriella och venösa sår är två typer av öppna sår som finns på kroppen. De bildas ofta på de nedre extremiteterna, såsom ben och fötter.
Artärsår utvecklas som ett resultat av skador på artärerna på grund av bristande blodflöde till vävnaden. Venösa sår utvecklas från skador på venerna orsakade av en otillräcklig återföring av blod tillbaka till hjärtat.
Till skillnad från andra sår kan dessa bensår ta månader att läka, om de överhuvudtaget läker. Även om de är lika, kräver de olika behandlingar för att säkerställa korrekt läkning och ett snabbt tillfrisknande.
Hur skiljer sig symptomen?
Vanliga symtom på sårbildning inkluderar smärta och svullnad. Andra symtom kan skilja sig mellan arteriella och venösa sår.
Arteriella sår
Arteriella sår bildas ofta på utsidan av fotleden, fötterna, hälarna eller tårna. De kan också bildas på andra områden. Dessa sår är smärtsamma och har ett &#;utstansat&#; utseende.
Andra symtom eller egenskaper hos artärsår inkluderar:
- röda, gula eller svarta sår
djupt sår
- stram, hårlös hud
smärta i benen på natten
- ingen blödning
- det drabbade området är svalt eller kallt att vidröra från minimal blodcirkulation
- ben