För mycket av det goda – därför måste vi stoppa övergödningen!
Hav och vatten
Tillgången på näringsämnen är avgörande för livet på land såväl som i sjö och hav. Det är när det tillförs för mycket näring som det uppstår obalans i systemet och man talar om övergödning. Det är hög tid att stoppa övergödningen!
Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa
Stöd våra hotade vatten!
Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.
Övergödning är sedan länge ett av de största miljöproblemen i Sverige. Läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark i kombination med utsläpp från vatten och avlopp och nedfall från luften leder till att sjöar, hav och rinnande vatten blir alltför näringsrika och ökar risken för att grundvattnet förorenas. Tusentals sjöar, vattendrag och havsvikar i Sverige når inte upp till god status på grund av övergödning.
Övergödning leder till syrebrist
När en sjö eller havsvik drabbas av övergödning ökar tillväxten hos växterna och djuren som lever där. Då&nbs
Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk
Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap.
Bild: Efraimstochter
De flesta jordbruk är familjeföretag där familjen själv gör jobbet på gården, samtidigt som en eller flera i familjen också jobbar med annat. Allra flest bönder och personer som jobbar inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.
Bönder förr och nu
Länge var nästan alla svenskar bönder. Från gården fick man allt man behövde. Säden blev till mjöl. Kor, grisar och höns gav mjölk, kött och ägg.
För hundra år sedan behövdes många människor för att hinna med allt arbete som fanns på bondgården. Bonden, bondhustrun och deras barn arbetade alla på gården. Där kunde också finnas pigor och drängar. Plogar och andra jordbruksredskap drogs av starka arbetshästar. När det var dags för skörd kunde flera gårdar hjälpa v
WWF arbetar för ett hållbart jordbruk
Det svenska odlingslandskapet är extremt viktigt för den biologiska mångfalden. Här finns nära hälften av Sveriges alla växter, däggdjur, kräl- och groddjur, en fjärdedel av häckande fåglar och hälften av alla insekter. Samtidigt har jordbrukslandskapet och jordbruket genomgått mycket stora förändringar sedan mitten av talet.
Användningen av handelsgödsel och växtskyddsmedel har ökat och allt fler jordbruk specialiserar sig på antingen djur eller spannmål. Dessutom har det skett en övergång till grödor som ger större skördar. Fälten har blivit allt större och diken och stenrösen har försvunnit.
Det har lett till att allt färre arter får plats i odlingslandskapet. Naturens egna tjänster – så kallade ekosystemtjänster – minskar till förmån för ökade skördar. Några av de viktiga ekosystemtjänster som fått sämre förutsättningar är pollinering, jordmånsbildning och biologisk skadedjurskontroll.
WWF arbetar för att främja ekosystemtjänster och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Samtidigt arbetar vi för en levande landsbygd och för att lantbrukare ska ha goda förutsättningar att bedriva jordbruk.
Åkerlandskapet
Nära hälften av Sv
Jordbruket och klimatet
Klimatet påverkar jordbruket
När klimatet förändras är det nödvändigt att jordbruket också förändras. Annars kan vi inte fortsätta ha en god produktion av livsmedel. Om vi klarar av att hantera klimatförändringarna finns det stor potential för det svenska jordbruket i framtiden.
Det finns vissa positiva effekter med ett förändrat klimat:
- längre växtsäsong
- möjlighet att odla andra grödor
- högre koldioxidhalt
- möjlighet till en längre utevistelse för jordbrukets djur.
Samtidigt finns det risker och utmaningar:
- ökad och minskad nederbörd under olika säsonger
- sjukdomar
- skadedjur
- värmestress hos växter och djur.
Vi har tagit fram en kunskapssammanställning över hur jordbruket kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vi har också en handlingsplan för hur Jordbruksverket ska arbeta med klimatanpassning inom jordbruks- och trädgårdssektorn.
Ändrade förutsättningar kräver anpassning
Klimatförändringarna sker inte snabbare än att vi steg för steg kan anpassa det svenska jordbruket till ett varmare klimat med förändrat nederbördsmönster. I framtiden kommer kanske inte den viktigaste faktorn att vara en ljus och varm vår. Istället blir det viktig
.