historiska händelser
I denna hittar du av de viktigaste händelserna sedan tidens början. Tidslinjen sträcker sig från Big bang för 13,8 miljarder år sedan, och ända fram till nutid.
Tanken är att ge en översikt som placerar in kända händelser i den stora berättelse som är världshistorien. För mer material som synliggör mönster och trender, se vår huvudsida om historia.
Finns även som utskrivningsbara kort. Främst tänkta som spelkort, men kan även sättas upp på väggen.
Ge oss gärna feedback via mail, Instagram, Twitter eller Facebook. Vad saknar du? Vad är överflödigt?
Teckenförklaring
fvt: före vår tideräkning (före Kristus)
evt: enligt vår tideräkning (efter Kristus)
Förhistoria är all tid från big bang till de första skriftliga källorna. Denna period ligger utanför det som historiker forskar på, och istället är det naturvetenskapliga och arkeologiska undersökningar som ger oss kunskap om denna långa period.
1. Big bang
Universum föds för 13,8 miljarder år sedan när all materia snabbt börjar expandera från en enda punkt.
Continue reading
2. Första stjärnorna
De första stjärnorna bildas när gravitationen drar samman moln av gas och stoff.
Historisk analys och begrepp
Kategori
Bild:
Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. En person som skapar historia måste göra ett urval bland tillgängliga källor och bestämma själv vad som är viktigt att återberätta.
I det här avsnittet kan du läsa om historiska källor, källkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring och identitet. Vi ska också titta på några olika historiesyner, dvs olika sätt att se på historien.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Historiska källor
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg tolkas källmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia.
I det här avsnittet kan du läsa om historiska källor, källkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring och identitet. Vi ska också titta på några olika historiesyner, dvs olika sätt att se på historien.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Historiska källor
För en historiker är källorna utgångspunkten
Tidsaxel över andra världskriget
Detta är en lista över händelser med relevans för krigföringen under andra världskriget, uppräknade år för år i kronologisk ordning.
- 8 januari - Finland vinner en förkrossande seger i slaget vid Suomussalmi.
- 16 februari - Altmarkaffären: brittiska flottan uppbringar det tyska tankfartyget Altmark som transporterade brittiska krigsfångar i norskt territorialvatten.
- 12 mars - Finland förlorar slaget vid Petsamo.
- 13 mars - Fredsavtal mellan Finland och Sovjetunionen (Moskvafreden).
- 9 april - Tyskland anfaller Danmark och Norge (Operation Weserübung). Danmark kapitulerar samma dag. I Norge inleds slaget om Narvik.
- 10 maj
- 12 maj - Den tyska huvudstyrkan når floden Meuse i Frankrike mellan städerna Sedan och Dinant. Ungefär samtidigt går den allierade huvudstyrkan in i Belgien för att möta det tyska anfallet där. Slaget vid Sedan inleds.
- 14 maj - Nederländerna kapitulerar efter att Rotterdam bombats kraftigt.
- 15 maj - Tysk seger i slaget vid Sedan.
- 20 maj - Tyska trupper når Engelska kanalen vid Noyelles.
- 27 maj - Evakueringen av brittiska och franska trupper f
Periodisering av den svenska historien
Vad är periodisering och varför gör man det?
Traditionellt räknar människor år och sekel för att skapa en översiktlighet över viktiga företeelser i det egna livet och i historien, inte minst för att kunna spåra förändringar och förstå framtiden. Hur man räknar beror på exempelvis vilken kultur, klass, ålder, kön och etnicitet man tillhör, och hur viktigt vi som nation anser det vara. I samband med mottagandet av flyktingar från krigsdrabbade u-länder har åldersräkning diskuterats, eftersom hemländernas folkbokföringssystem inte utvecklats till samma nivå som västvärldens. Med ett svenskt Euro-centriskt perspektiv är det kanske lättare att förstå Romerska riket, stormaktsriket och Berlinmuren än varför Afghanistan inte räknar och identitetsmärker sina barn? I de evärdligt många historiska skildringarna som presenteras genom varje dags globala händelser är man nödd och twingat, som biskop Brask sade en gång i tiden, att sortera intrycken. Intrycken sorteras exempelvis när makthavarna väljer ur historiens material för att lärarna skall kunna presentera ett Sverige för sina skolelever. Vilken svensk historia som lärts ut har varie
.