Vi är sämre på svenska och det syns i klassrummet, i mejl och i examensarbeten
Ungdomarnas språk har blivit mer vardagligt både i klassrummet och i skrivna texter.
Det har modersmålsläraren Maria Wetterstein i Pargas svenska gymnasium lagt märke till.
Meningsuppbyggnaden är enklare och ofullständig och meningarna börjar ofta med pronomen, till exempel ”jag”. I språket finns tydliga influenser från engelska och finska också i skriven text, säger Wetterstein.
– Ungdomarna saknar en sorts spärr för hur vi pratar och skriver i olika situationer, de sållar helt enkelt inte sina ord. Det betyder inte att de inte är medvetna om att de använder engelska eller finska influenser, utan de tycker att det är okej att prata så.
Egentligen tycker jag det är fint att ungdomar vågar uttrycka sig på sitt sätt.
Maria Wetterstein, lektor i modersmål och litteratur
Marika Rask, lärare i svenska vid Yrkeshögskolan Novia, har också lagt märke till liknande förändringar i språkkunskaperna.
Ungdomarnas språk har blivit fattigare. Språkfel såsom syftningsfel, prepositionsfel, särskrivningar och fel i ordföljden har blivit vanligare. Många inleder meningarna med liten bokstav och avslutar de
Språket runt omkring oss kan variera mycket. Kanske har ni tänkt på att vissa grupper skiljer sig ut genom att prata på ett visst sätt, ha en viss klädkod eller en gemensam attityd. Dessa grupper skapar tillsammans en gemenskap för sin specifika grupp. Skillnaderna i språket i olika grupper brukar benämnas sociolekter. Till skillnad från dialekten skiljer sig sociolekterna inte åt geografiskt. Sociolekter kan ses som en ”social dialekt, språkart (varietet) som är utmärkande för en viss social grupp”. Ofta pratar man om subkulturer när man pratar om sociolekter i och med att deras språk ofta är varierande. Utifrån sociolekterna bildas det ofta nya ord. Gränserna är väldigt flytande och det kan finnas flera sociolekter i exempelvis ett bostadsområde. Ungdomsspråk är en typ av sociolekt och subkultur, där man ständigt använder nya uttryck och ord. Vissa av orden stannar och blir en del av språket på längre sikt, medan andra uttryck bara finns under en viss tidsperiod. Många gånger byts gamla ord ut inom grupperna eftersom de börjar användas i hela samhället och för att behålla sin gruppkänsla hittar gruppen nya uttryck. Andra typer av sociolekter kan vara inom vissa dator- och
Det svenska språkets framtid
Det svenska språket hur utvecklats och formats i årtusenden och om det fortsätter att formas &#; hur kommer det att se ut i framtiden? Om hundra år?
Större variation
Det finns ingen som kan säga hur det svenska språketkommer att se ut i framtiden. Forskningen har flera olika teorier om detta samt hur språket påverkas av ny teknik och den snabba utveckling som nu sker. Stora händelser genom åren har skapat förändringar, nya uttryck och influenser.
Den språkliga variationen är större med flera media att kommunicera i, olika typer av text och språk som blandas, vi kallar det &#;låneord&#; när vi tar in ord från andra språk. En intressant sak är att &#;könsneurala&#; uttryck har ökat, som till exempel &#;talesperson&#; istället för &#;talesman&#; och &#;reservdelsrepresentant&#; istället för &#;reservdelsman&#;.
Vad händer om år?
När språk byts ut eller förändras är det oftast för att något annat är mer användbart, men betyder detta att svenskan kan försvinna en dag? Förmodligen inte inom överskådlig tid. Kanske ser språket inte ut som idag eftersom det är lätt att prata med folk över hela världen via internet och det sker ett naturligt utbyte
Språket blir mer informellt
Sedan talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.
Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.
Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och Twitter, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.
Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndigheter, så kallat klarspråksarbete.
Engelskan blir alltmer dominerande
Vi har fått ett ökat inflytande av engelska. Många svenskar är dessutom bra på engelska och ser det som sitt andraspråk. Samtidigt minskar kunskaperna
Ett språk som används är alltid ett språk som förändras. Förändringarna kan gälla uttalet, och kanske också stavningen, grammatiken, lexikonet (ord och uttryck) samt pragmatiken (användningen). I den här artikeln skall jag ta upp två aktuella tendenser i sverigesvenskan, nämligen informalisering och försiktighet. Dessutom skall jag behandla motsatserna till tendenserna, eftersom utvecklingen av ett språk sällan sker i en enda riktning. Motsatserna har jag valt att kalla för formalisering respektive överdrift. De olika beteckningarna är inte officiella utan mina egna, även om många andra forskare har använt liknande beteckningar för snarlika tendenser.
Tendenserna och motsatserna visar sig mest i fråga om lexikonet och pragmatiken, en del i fråga om grammatiken och lite i fråga om uttal och stavning. Mina exempel i artikeln gäller främst lexikonets och pragmatikens områden, och de är hämtade från tryckta källor och från Internet. Även om exemplen är hämtade ur källor från Sverige, bör det gå att hitta mer eller mindre tydliga exempel på tendenserna och deras motsatser också i Finland, både på finska och på svenska.
Informalisering
Jämfört med många andra språk, franska