Andfåddhet vid övervikt

I normala fall tar vi cirka 12 till 18 andetag i minuter när vi är i vila. Och vi gör det utan att behöva tänka på det. Om vi blir andfådda kopplar vi ofta ihop det med dålig kondition. Men det finns andra orsaker till att det känns som man flåsar eller andas fortare än vanligt.

Då kan andfåddheten vara sjuklig

Andfåddhet är att andningen ökar, ofta är den snabb och ytlig. Det kan också yttra sig som en känsla av att inte kunna andas djupt, man kan sucka och gäspa mycket och harkla sig. När man är sjukligt andfådd klarar kroppen inte av att flytta syre från inandningsluften till blodet och vidare ut i kroppen.

En forskargrupp vid Lunds universitet har tillsammans med forskare från Göteborg tittat på de sjukdomar som kan ligga bakom andfåddhet.

De såg att 1 av 10 slumpmässigt utvalda till åringar i befolkningen hade besvär av andfåddhet.

Sjukdomarna som gör dig andfådd

• Inte helt otippat var det ofta lungsjukdomar som KOL och astma som var den vanligaste orsaken. Även hjärt-lungsjukdomen PAH, pulmonell arteriell hypertension, har andfåddhet som symtom.
• Lite m

  Kvinnor blir mer andfådda än män när de går upp i vikt

  Andfåddhet i vardagen är ett vanligt problem i befolkningen som är starkt kopplat till sämre hälsa.

  Nu visar en studie att kvinnor är extra känsliga för att bli andfådda när de går upp i vikt. Resultaten är bland de första från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

  – Vår studie visar att alla som har mindre lungor och blir överviktiga löper stor risk att utveckla andfåddhet med negativ påverkan på det dagliga livet. Kvinnor har i snitt mindre lungor än män och därför är problemet vanligare hos kvinnor, säger Magnus Ekström, docent vid enheten för lungmedicin och allergologi, Lunds universitet, och en av forskarna bakom studien.

  Studien visar tydligt att problemet med övervikt och andfåddhet är betydligt större bland kvinnor. 27 procent av kvinnorna med fetma i studien led av andfåddhet, medan bara 12 procent av männen med fetma gjorde det.

  I takt med att antalet överviktiga personer ökar i samhället, blir andfåddhet av allt att döma ett allt vanligare besvär i befolkningen. Enligt tidigare vetenskapliga studier besväras uppemot en fjärdedel av vuxna i någon utsträckning av andfåddhet.

  Den nya studien

  Blir du lätt andfådd? Det kan vara en sjukdom istället för dålig kondis

  Efter reklamen: Rangan Chatterjees andningsövning som minskar stress

  Många har ändrat sina träningsvanor under pandemin, och om man haft en coronainfektion kan man uppleva att flåset blivit sämre. Man kan dessutom uppleva ökade andningsbesvär vid kallt väder. Men andningen kan även påverkas av flera andra tillstånd i lungorna och hjärtat, varav vissa kan vara allvarliga.

  Därför ska du du ta det på största allvar om din andning plötsligt blir tyngre. Här är några exempel på hjärtbesvär och lungsjukdomar som yttrar sig genom bland annat andfåddhet.

  Är det hjärtbesvär som står bakom andfåddheten?

  När det gäller hjärtat kan förändringar i andningen vara ett tecken på:

  Hjärtsvikt

  Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket som kroppen behöver, vilket gör andningen tyngre.

  Trånga kranskärl till hjärtat på grund av avlagringar

  Yttrar sig vanligtvis i form av bröstsmärtor, men hos vissa är ansträngd andning huvudsymtomet.

  Fel i hjärtklaffarna

  Om exempelvis en hjärtklaff läcker eller är sliten och trång, så kommer inte blodet fram som det ska och du andas tyngre.

  Arytmi

  Hjärtrytmstörningar

  Andfåddhet viktig signal om annalkande sjukdom

  AVHANDLING. Andfåddhet är ett ofta förbisett symptom på vad som kan vara annalkande hjärtsvikt eller KOL. Med tidigare vårdinsatser kan patienter besparas lidande, och behovet av sjuhusvård minska, visar ny forskning.

  – Att folk inte söker för andfåddhet beror oftast på att man förknippar sina symptom med en naturlig del av åldrandet. Men märker man att man blir mer andfådd vid ansträngning bör man söka medicinsk hjälp, konstaterar Nasser Ahmadi, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialist i kardiologi och allmänmedicin på Capio Vårdcentral på Orust.

  Hans forskning baserar sig på en befintlig populationsstudie om drygt tusen personer samt studier på drygt hundra patienter inom primärvården.

  Det handlar inte om patienter med akut andfåddhet, som kan uppstå inom något dygn och alltid ska behandlas direkt. Fokus ligger istället på kronisk andfåddhet och vuxna som sökt vård efter att ha haft andfåddheten i sex veckor eller mer.

  Som högt blodtryck

  – De patienter som sökte för kronisk andfåddhet visade sig ha en fysisk livskvalitet som var signifikant sämre än hos befolkningen i övrigt. De hade ofta stora problem med var

  .