Våsbo fäbodar
Våsbo fäbodar | |
Kulturreservat | |
Land | Sverige |
---|---|
Inrättat | |
Våsbo fäbodar är ett kulturreservat i Ovanåkers kommun strax norr om sjön Våsen och ungefär en mil norr om såväl Edsbyn som fäbodvallens hemby Roteberg.[1] Fäbodvallen är bevarad i stort sett i samma skick som vid mitten av talet.[2] Bönderna från Roteberg tog sina djur på sommarbete dit under åtminstone år.[3]
Fyra av de sju fäbodvallarna fick 9 juni bilda Gävleborgs läns andra kulturreservat. Syftet med bildandet är att fortsätta att bevara det redan välbevarade området som representanter för bruket av fäbodvallar i Hälsingland under sent tal och tidigt tal. Ambitionen var även att göra området tillgängligt bland annat för forskare och som besöksmål.[2][4]
Historia
Det var under och talen brukligt att i Hälsingland bilda ortsnamn genom att slå samman namnet på en sjö med efterledet -bo(da).[5] Områdets äldsta byggnad är dendrokronologiskt daterad till – Det var dock vanligt förekommande att liggtimrade byggnader flyttades, varför det inte säkert går att spåra fäbodvallens historia så långt bak i tiden. Flera av områdets byggnader
Hälsingegårdar
Hälsingegårdar är ett kulturarv och ett exempel på svensk byggnadstradition från Hälsinglands gamla bondesamhälle. Gårdarna är till merparten uppförda åren – och Länsmuseet Gävleborg uppskattar att det finns drygt tusen hälsingegårdar kvar.[1] Sedan ingår sju av hälsingegårdarna i Världsarvet Hälsingegårdar upptagna i UNESCO:s världsarvslista.[2]
Begreppet Hälsingegård
Benämningen Hälsingegård användes före talet om gårdar i Mälardalens städer som huserade hälsingar.[3] Termen började användas i sin nuvarande betydelse efter sekelskiftet i samband med ett ökat intresse för regionala särdrag i sig, och för deras roll i skapandet av en gemensam nationell identitet. I en utställning på Konsthögskolan Valand av den då i Arbrå bosatte konstnären Arvid Werner Sundblad ingick oljemålningen En Helsingegård (Kvällsstämning).[5] Begreppet användes sedan i John Åkerlunds texter i Gamla svenska allmogehem från och blev därefter gradvis vanligare. Från och med talet kan det betraktas som etablerat.[5]
Till begreppet hälsingegård finns en association till stora välbyggda gårdar, särskilt gäller det talsgårdarna i Voxna
In the heart of Swedens verdant landscapes lies a tradition that has quietly persisted for centuries: fäbodkultur. This pastoral practice, recently inscribed on UNESCOs Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, offers a window into a way of life that harmoniously blends human ingenuity with natures rhythms.
A Journey into Fäbodkultur
Imagine traversing winding forest paths, the scent of pine and earth filling the air, until you arrive at a secluded summer farmstead—a fäbod. Here, time seems to slow, and the cacophony of modern life fades into the background. These fäbodar, traditionally managed by women, were once the heartbeat of Swedens rural economy, where livestock grazed freely, and dairy products were crafted by hand.
The essence of fäbodkultur lies not just in its physical structures, but in the intangible heritage it embodies. It lives in the haunting melodies of kulning, the traditional herding calls echoing through the valleys, and in the stories and songs shared by the hearth.
This remarkable vocal technique, kulning (from Old Norse kula and related to the word cow), is one of the most fascinating aspects of
Sörböle Hälsingegård
Sörböle Hälsingegård
Sörböle Hälsingegård är en gård utanför Mo i Söderhamns kommun i Hälsingland.
Gården har ägts i samma släkt sedan Mangårdsbyggnaden är en parstuga från talet. Den har senare byggts till, men inte genomgått någon ytterligare renovering efter och stod sedan länge oanvänd. Interiörmåleriet i festsalen är utfört [1] Upphovsmannen bakom de tio målningarna med svenska och franska motiv är okänd.[2] Sörböle Hälsingegård har hållit öppet för visningar sedan [3]
Historia
Gården har fastighetsbeteckning Mo-Böle och ligger i Mo socken. Namnet Böle betyder uppodling, nyodling.[4] Familjen på gården har försörjt sig på jordbruk och skogsbruk har levererat lin till Flors linnemanufakturi (–) där de tillverkads allt från skinande vit damast till segelduk en annan viktig verksamhet i bygden var Kungliga Hälsinge regemente som hade mötesplats i Mohed. fanns det 45 bönder i Mo. [4]Den förste nedtecknade ägaren av gården var Mickel Jonsson. Hälsingegården i Sörböle är en släktgård och ägs av den 16 generationen. Gården byggdes upp på n
.