Lagstiftning eller självreglering i ett rättshistoriskt perspektiv
Av professor CLAES PETERSON
Inledning
Lagstiftning är den av rättskällorna som ur juristens synvinkel förefaller vara minst problematisk. Det är i själva verket den rättskälla man känner sig tryggast med. Först och främst uttrycker lagstiftningen en politiskt legitimerad vilja. Oavsett historisk koppling är det den högsta makten i samhället som uttalar sig genom lagstiftningsmediet. Som sådant erbjuder lagstiftningsinstrumentet så gott som obegränsade möjligheter att förändra och gestalta samhället alltefter förhärskande politiska eller ideologiska önskeföreställningar. Juristens förtjusning i denna rättskälla kan sålunda till en del förklaras av att hans argumentation tycks vinna en särskild kraft om han lyckas finna explicita lagstöd. Klar och entydig lagtext ger en känsla av säkerhet som inte infinner sig när den juridiska argumentationen måste föras uteslutande med stöd i rättsfall och doktrin. För det andra representerar lagstiftningen objektivt givna normer som är lätta att finna och som ger intryck av att kunna uttydas efter stereotypa mallar. De stora tidsavstånden till trots så lär med andra ord en
Förarbeten brukar även bli kallade för lagmotiv
Förarbeten är ett samlingsbegrepp för alla de dokument som ingår i förberedelserna till att en lag ska bli stiftad. Förarbeten brukar även bli kallade för ”lagmotiv” och i Sverige är förarbeten en egen rättskälla.
De vanligaste förarbetena är bland annat utredningar, propositioner och betänkanden, som blir skrivna av regeringen, riksdagens utskott, lagråd eller departement.
Förarbeten brukar även bli kallade för lagmotiv
En lag är ofta kort och generellt formulerad. Ofta även utan beskrivning om hur lagen ska bli tillämpad i specifika situationer. Sådan information finns istället oftast i förarbeten till lagen.
Förarbeten är ett samlingsbegrepp och består av olika dokument och uttalanden. För att förstå hur en lag ska bli tillämpad, är det bra att läsa lagens förarbeten.
Syftet med förarbeten
Syftet med förarbeten är att beskriva bakgrunden till lagen, dess syfte, varför den blev införd, hur den ska bli tolkad och tillämpad i praktiken samt övrig information kopplat till lagen.
Förarbeten är mycket viktiga, eftersom de talar om de bakomliggande tankarna kring en lag. De förklarar varför lagen finns och vad den är tänkt
Så tar rättsväsendet statens parti &#; i strid mot rådande lag
- Lördag 16 nov
Systemet med oberoende förvaltningsdomstolar som skall hantera ärenden oberoende av myndigheter visar stora brister. Tvärtom lagstiftarens intentioner visar det sig att domstolarna regelmässigt tar myndigheters parti trots ofta uppenbara lagbrott från statens sida. I strid mot lagsiftarens intentioner menar den oberoende skribenten Deniz Eryilmaz.
Förvaltningsdomstolarna har kommit att bli myndigheters förlängda arm, snarare än självständiga tillämparna av lag, så som lagstiftarens vilja egentligen är. Istället för att verka för den enskildes rättssäkerhet och rättsskydd, tar förvaltningsdomstolarna i huvudsak beslutsmyndighetens parti redan från början.
Detta innebär att myndigheter kan enkelt hindra utlämnade av allmänna handlingar och även hindra överklagade beslut tas upp till rättslig prövning .
Eftersom inga tillsynsmyndigheter, så som Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern ingriper kan beslutande myndigheter strunta i att svara på frågor och lämna ut handlingar. Dessutom sker det mer som regel än undantag att myndigheter försöker kringgå att be
Domare och lagmotiv
av jur. kand. PERCY BRATT och professor HUGO TIBERG
Bakgrund
En svensk jurist idag nöjer sig sällan med den rättsinformation som han får direkt ur lagtext. För att utröna innebörden av denna går han till lagmotiv. Det måste han göra, för det gör domaren.
Motiv finns tillgängliga i flera former: den offentliga utredningsserien resp på senare tid departementspromemorierna, riksdagstrycket, NJA II, och även lagkommentarerna är vanligen uppbyggda kring dessa källskrifter.
Sedan gammalt har svensk rättstillämpning tvivelsutan varit starkt lagförankrad. Lagstiftaren har sett som sin självklara uppgift att skriva lag så att avsikten skall kunna utläsas ur texten.1 Någon annan källa än lagen har väl i regel inte heller varit tillgänglig för andra än forskare, och någon allmän utgivning av förarbeten har inte förekommit. Offentliggjorda förarbeten till lagstiftning började förekomma i de europeiska länderna omkring mitten av talet.2
Tryckta och utgivna lagförarbeten finns hos oss åtminstone från förra delen av talet, nämligen motiv till ny handelsbalk och till civillag från och senare. Dessa resulterade dock inte i lagstiftning och har inte kunn
.